Det är iallafall vad jag tror, eller så är det bara för
att jag inte kan acceptera att vissa saker händer utan anledning!
Åkte till Karlstad igen igår för att kanske få träffa Felix.
Vilket jag fick, felix pappa hade tom kommit från norge,
så även honom fick jag träffa. Nyvaken och slut som han
var låg han där lika go och vacker som alltid.
Uuaa, va jobbigt att se honom så borta!
Men efter att ha pratat med doctorn (dvs efter lång tid)
blev jag lugn och arm+hand kommer snart bli återställd
igen. Fast hur han kommer att kunna greppa saker med
handen va lite oklart, men jag tror han kommer att kunna använda
den som vanilgt igen, för med den inställningen Felix har kommer
man långt. Sen om han har hundra stygn mer än förut är bara
lindrigt om man tänker på vilken tur han haft.
HAN KAN VERKLIGEN RÖRA FINGRARNA!

Åkte hem vid 8-halv 9 för att kunna orka åka hela vägen hem,
behövde verkligen att vila sen tog besökstiden slut vid 7.
Det va inte roligt att lämna honom där själv alls. Fy!

Skräm mig aldrig så igen, du är bland det bästa jag har
och jag vill inte se dej skadad älskling. Jag älskar dej!


Senare på eftermiddagen började han likna sej själv ;)